För ungefär ett år sedan ville jag ha med mig ett gäng och hoppa fallskärm för att utvidga bekvämlighetszonen lite. Det var mycket snack om det hela, dock rann det ut i sanden. I år hade jag bestämt mig för att det var dags. Det första datumet föll när min vän Åsa och hennes chef hade bestämt att de skulle hoppa den elfte maj, enklast verkade vara att hoppa samma dag.

Det var många som sagt att de ville hoppa och betydligt färre som genomförde vad vi snacka om. I varje fall så var det tre bilar som runt tiotiden på morgonen rullade iväg mot Gryttjom norr om Uppsala.

Eftersom vi var åtta hoppare som skulle hoppa tandemhopp kunde vi inte hoppa allesammans i en och samma vända. Vi hade ett strålande väder och det kändes inte alls fel att stå i solen och se andra hoppare komma nedsinglande som färglada snöflingor (nåja, lite mer gracilt än så) från himlen och landa på gräset framför fallskärmsklubbens hus.

Att hoppa var mycket enklare än vad jag föreställt mig. På 4000 meters höjd hade jag och de andra ingen direkt höjdkänsla. Jag rekommenderar verkligen ett hopp för de som tycker att det verkar det minsta lockande. Mycket väl spenderade 1450:-. Om du ska hoppa, glöm inte att andas genom näsan under det fria fallet, det är svårt att andas genom munnen när du faller i uppemot 200km/h.

Delar av dagens stolta hoppare. Sanna, Magnus, Lasse, Johan, Ullis och Lars